Jag blir aldrig som dom från stan, är alldeles för lojal.

En sån jävla superhelg. Älskar hela konceptet med teater, gulliga ungar och en jävla massa kuuul! Det värsta är att man kommer hem igen och allt är ganska tråkigt, stressigt och tyst.

Jag får fan magsår av att tänka på tisdag & FN-rollspelet. Ibland känns det jättebra men sen ibland blir jag helt urflippad och vill bara flytta till andra sidan jorden. Jag har för hög jävla press på mig själv för att palla detta! Jag vet inte hur man gör för att klara sånt här. Håll ut håll ut håll ut håll ut. Go Libanon såattsäja!


Hehe, välgjort eller vad?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0