För lite drygt ett år sen skrev jag såhär i min blogg. Tänkte bara markera
vart jag är nu. Eller ja, inte riktigt men snart har jag jullov. Fan vad jag
hatar tiden när den rinner iväg. Jag skulle hinna med så mycket i år hade
jag tänkt...


Jag tänker på att imorgon är det måndag imorgon och att det är fem
skoldagar tills det är helg men sen blir det vardag och en ny vecka igen
jättesnabbt. Ibland tänker jag på studiedagarna i den veckan också. För
efter dom är det bara en vecka kvar tills vi ska ha redovisning i temat.
Sen tänker jag på den helgen som kommer efter den veckan. Då kanske
jag ska till göteborg, men jag vet inte, för det kanske händer nåt superkul
här hemma just den helgen som jag missar? Jag tänker på att jag har
samhällskunskapsprov veckan innan lovet och sen när det väl är lov
kommer allt rusa förbi och så blir det ett nytt år, en ny termin och min
tolfte måndag när jag är tillbaka i skolan efter jullovet. En massa nya
löften jag aldrig kan hålla men ändå ett hopp om att snart, snart är det
sportlov. Poff, lovet är över och det blir vardag. Jag kommer längta efter
solen, gröna löv och vårjacka samtidigt som jag blir desperatare och
desperatare över att jag inte hittar nåt jobb. Som tur är blir det påsklov
ganska fort men jag har inte tid att vila för jag kommer ha så mycket i
skolan veckorna efter. Wendelsberg, FN-rollspel och 18-årsdagen betas
av i rekordfart och på nolltid blir allt som vanligt igen. Jag tänker på allt
jag kommer ha att göra i skolan veckorna innan sommarlovet och
förhoppningarna jag kommer ha om ett kanonlov. Och så tänker jag på
alla resor vi vill göra och alla pengar jag borde spara men som jag har
lagt på skitgrejer som inte kommer spela någon roll alls om ett halvår.
Jag tänker på att utan att jag hinner tänka efter så kommer sommarlovet
2010 vara över och ett nytt förjävligt skolår börjar igen. Helg vardag helg
vardag helg vardag helgvardaghelgvardaghlgvrdaghlrvrdg - - - Höstlov,
jullov, sportlov och påsklov hinner jag inte ens märka av för, svisch.
Jag tar studenten. Äntligen studenten, skolan avklarad och livet framför
mig. Men shit, är jag redan 19? Jag måste börja plugga. Kommer inte in
på det jag vill. Blir sittande på en parkbänk någonstans i höstkylan och
undrar vart tiden tog vägen? Alla förändringar som skulle ske, alla
människor jag skulle träffa alla minnen jag skulle skapa. Vart tog tiden
vägen? Mest av allt tänker jag på att utan att jag hinner blinka kommer
jag gifta mig med någon jag inte älskar, skaffa två skitjobbiga ungar,
skilja mig, gå in i väggen, begrava mina föräldrar, begrava min syster
och tillslut stanna upp och fråga mig själv vad i helvete som hände?