Har knappt rört mig utanför dörren på en vecka så det kanke inte är
så underligt att allting känns lite konstigt. Nästa vecka måste jag
återskapa det liv som jag låtit gå i ide på sistone. Exempelvis ska jag
boka en större mängd körlektioner, färdigställa både en och två
skolarbeten och så måste jag beställa en resa också.

Jag som har varit så jävla lugn inför framtiden har idag genomgått en
lätt kris. Ju mer jag tänker desto mindre vet jag vad jag vill.

Nu måste jag slänga ihop nån mat. Och plugga... Och gråta en skvätt...